Den 15 april i år meddelade Regeringskansliet att Regeringen har fattat beslut om en lagrådsremiss för genomförandet av EU:S visselblåsardirektiv. Den 17 december 2021 träder den nya visselblåsarlagen i kraft.
Lagen innebär som innebär att fler personer och situationer omfattas av lagstiftningen. Dessutom ställs krav på rapportering. Europeiska rådet har sammanfattat de viktigaste förändringarna till:
- Företag med över 50 anställda behöver skapa interna rapporteringskanaler
- Visselblåsare uppmanas att först använda en intern kanal, men förlorar inte rätten till skydd om man väljer att rapportera externt först
- Skyddet omfattar även personer som fått reda på oegentligheter i en annan roll än som anställd, exempelvis i rollen som konsult eller styrelseledamot
- Fler områden omfattas av det nya direktivet
- Visselblåsare garanteras även vissa skydds- och stödåtgärder
- Företag blir skyldiga att återkoppla till den som visslat inom tre månader (kan förlängas till sex månader om det är motiverat)
Alla organisationer löper risk att någon gång drabbas av oegentligheter. Det är inte ovanligt att personer i verksamheten är inblandade. Anställda spelar en central roll för organisationer att upptäcka och hantera oegentligheter. Ibland är det kollegor eller chefer som misstänks vara inblandade vilket gör att de som har något att berätta hamnar i en utsatt position.
En väl utformad visselblåsarfunktion skapar förutsättning för organisationer att tidigt få reda på oegentligheter samtidigt som den ger skydd åt de som har något att berätta.
Vad innebär den nya visselblåsarlagen för er organisation?
Vi tar gärna ett samtal så kan vi svara frågor om nya lagen. Vår erfarenhet är att det brukar vara ett uppskattat samtal som kan guida er rätt. Det finns en del missförstånd om nya lagen som vi gärna reder ut.
Det gäller exempelvis frågor om krav vad gäller anonymitet, system, kanaler samt koncerngemensamma lösningar.