För att ge dig en omfattande översikt över den nya visselblåsarlagen som trädde i kraft den 17 december 2021 i Sverige, kommer vi att utforska

Hösten 2019 antogs EUs visselblåsardirektiv. Direktivet sätter en lägsta nivå för samtliga medlemsländer. Direktivet uppmuntrar att medlemsländerna på nationell nivå gå längre än direktivet anger. Sverige har valt att gå längre och det är inte lång tid kvar.

Just nu utreds på uppdrag av regeringen det nya skyddet för visselblåsare som väntas träda ikraft hösten2021. Alla företag med fler än 50 anställda eller mer än 10 miljoner euro i omsättning kommer att beröras.

SVT rapporterar att varken Stockholms stad eller Täby har någon visselblåsarfunktion för att fånga upp oegentligheter. Vidare visar en sammanställning SVT gjort att många kommuner som en visselblåsarfunktion sköter dem själva istället för att låta en extern part sköta den åt dem.

Förra sommaren tillsatte regeringen en utredning om hur EU:s direktiv kring visselblåsning skall införlivas med Sveriges lagar och regler. Resultatet från utredningen presenteras den 30 juni.

Just nu utreds på uppdrag av regeringen det nya skyddet för visselblåsare som väntas träda ikraft hösten2021. Alla företag med fler än 50 anställda eller mer än 10 miljoner euro i omsättning kommer att beröras.

Sedan 2017 finns det en visselblåsarlag i Sverige som ger särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.

En extern visselblåsarfunktion kan ses som en säkerhetsventil och komplement till den ordinarie interna kontrollapparaten i situationer där visselblåsare inte vågar förlita sig på de interna rapporteringskanalerna.

Visselblåsare är en person som slår larm om oegentligheter. Ordet kommer av engelskans whistleblower och upptogs i Svenska Akademins ordlista så sent som 2015.